Vardagsmotion.
Det ringde här hemma för ett tag sen. Jag och far började leta efter den bärbara telefonen, sprang runt och ropade "jag tror den är här.." "du hade ju den sist..!" och lyfte på tidningar och dylikt i jakten. Min mor som precis kommit hem från jobbet suckar, skakar på huvudet och lyfter luren till den 'fasta telefonen' och svarar. Det är min syster. Ovetandes om hur jag och min far precis har sprungit omkring på nedervåningen utbrister hon, "vet du var jag har lagt mina telefoner?".
Det ringer väldigt många telefonförsäljare och dylikt till mor&far. Vilket kan vara både irriterande och roande. Särskillt när far min svarar. Försöker dom sälja kalsonger påstår min far att han är nudist. Vill dem ha tag på min mor kör han en story om att hon har lämnat honom och låter riktigt så där sorgsen. Ibland pratar han på med dem bara för att han är på prathumör och ibland slänger han på luren i örat på dem. Som sagt, det kan vara väldigt roande.
Anledningen till att jag kom att tänka på det här nu var att just en sådan där telefonist ringde tidigare och sökte min far. "Nope, han är inte hemma" svarade jag. Då frågade hon om jag kunde tänka mig att svara på några frågor istället för honom. "...om du är mellan tjugo och sjuttiofem?" "Ja det beror på vad det gäller!" Det gällde något med mat. Och tanken på att hon skulle ta upp ett x dyrbara minuter av mitt liv med frågor då jag lika gärna kunde ha setat vid datorn eller slappat i soffan eller något helt mer intressant, kändes inte det minsta lockande. "I så fall är jag antingen nitton eller tjuttiosex år, välj själv vilket som känns mest troligt" svarade jag. Efter några sekunders tystnad skrattade hon till och tackade och sedan la vi på.
Jo jag har själv testat på att ringa hem till folk och försöka pracka på dem något som jag själv inte visste vad det var bra för. Och ja jag vet hur tråkigt det är att sitta och ringa till folk för en minimal lön. Men jag orkar inte vara trevlig och ställa upp bara för att underlätta deras vardag. Det var det ingen som gjorde för mig. :P
Det ringer väldigt många telefonförsäljare och dylikt till mor&far. Vilket kan vara både irriterande och roande. Särskillt när far min svarar. Försöker dom sälja kalsonger påstår min far att han är nudist. Vill dem ha tag på min mor kör han en story om att hon har lämnat honom och låter riktigt så där sorgsen. Ibland pratar han på med dem bara för att han är på prathumör och ibland slänger han på luren i örat på dem. Som sagt, det kan vara väldigt roande.
Anledningen till att jag kom att tänka på det här nu var att just en sådan där telefonist ringde tidigare och sökte min far. "Nope, han är inte hemma" svarade jag. Då frågade hon om jag kunde tänka mig att svara på några frågor istället för honom. "...om du är mellan tjugo och sjuttiofem?" "Ja det beror på vad det gäller!" Det gällde något med mat. Och tanken på att hon skulle ta upp ett x dyrbara minuter av mitt liv med frågor då jag lika gärna kunde ha setat vid datorn eller slappat i soffan eller något helt mer intressant, kändes inte det minsta lockande. "I så fall är jag antingen nitton eller tjuttiosex år, välj själv vilket som känns mest troligt" svarade jag. Efter några sekunders tystnad skrattade hon till och tackade och sedan la vi på.
Jo jag har själv testat på att ringa hem till folk och försöka pracka på dem något som jag själv inte visste vad det var bra för. Och ja jag vet hur tråkigt det är att sitta och ringa till folk för en minimal lön. Men jag orkar inte vara trevlig och ställa upp bara för att underlätta deras vardag. Det var det ingen som gjorde för mig. :P
Kommentarer
Trackback
