Maria känner.

"Jag kan inte lova något, jag måste få finna mig själv först och må bra"
Det känns som en replik jag använt mig av väldans massa gånger i år. Och det är faktum. Efter ett sex år långt fram och tillbaka förhållande har jag tappat bort mig själv. Men nu börjar jag äntligen hitta tillbaka. Dock verkar jag ha sårat några på vägen även om det aldrig har varit min mening. Jag har försökt att vara ärlig!

Det jag finner lite små roande nu är att dessa verkar finna en annan ganska snabbt i deras "försök att komma över mig" (vill ge det något annat namn, det låter fulare än vad jag menar. Dock står det still i huvudet.) ! Inget jag missunnar någon, jag kan som sagt inte ge något löfte. Men det blir en liten tanke i huvudet. "Var jag bara en tröst? Någon att bota sin ensamhet med? Har jag egentligen inte den starka personlighet jag tror att jag har?" Men jag försöker att inte ta åt mig. Jag är glad så länge dom är glada! Jag har no hard feelings, utan vill dom det bästa! Det är ett par grabbar med mycket fina egenskaper, dock inte tillräckligt för mig, inte nu!

Så lycka till i Livet!

Och tack för det som har varit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0